För många människor var mitten av 1800-talet en period av missväxt och hungersnöd. Det kunde vara tomt i förråden mellan slåtter och skörd. Man kunde då dryga ut mjölet med bark vid brödbak. Vid riktigt fattiga förhållanden fick man ta mer bark och mindre av övrigt mjöl. Man kunde också baka rågbröd som drygades ut med agnarna. Även gröt kokades på det man kunde komma över.

Potatisen började nu odlas i större utsträckning. Under 1800-talet kom potatisen att öka i förhållande till rovor och kålrötter som tidigare varit vanligare.

Under mitten av 1800-talet gjorde vedspisen eller järnspisen entré i  hemmen. Detta underlättade både matlagning och bakning. Brödkulturen ändrades och grunden lades till det vi idag kallar husmanskost.

Mjölk-separatorn lanserades år 1887. Denna skilde mjölken från grädden. När mjölkproduktionen ökade i slutet av 1800-talet öppnade mejerier.

Trots att man införde förbud vid ett par tillfällen ökade kaffedrickandet i Sverige under 1800-talet. Nu kom också bitsockret som kunde användas i kaffet. Tidigare hade sockret sålts som sockertoppar där man fick skära av bitar. Under slutet av 1800-talet ökade också odlingarna av sockerbetor som användes för framställning av socker.

 

Barkbröd

1-2 kaffekoppar av den ljusa finrivna innerbarken
3/4 l vatten
6 hg grovt rågmjöl
6 hg kornmjöl
Salt och fänkål
1 pkt jäst

Lös upp jästen i lite vatten.
Bland alla ingredienser och låt sedan jäsa cirka 1 timma.
Knåda degen på vanligt sätt och tillsätt mera mjöl om det behövs.
Låt degen jäsa ytterligare 30-40 minuter.
Kavla ut till små brödkakor och nagga väl.
Grädda i inte alltför varm ugn och pensla brödkakorna med lite sirap
eller vatten efter gräddningen.
Servera gärna detta bröd tillsammans med annan mat.

Receptet är hämtat ur boken Så åt man förr. Red. Ulf Bergström 1992

 

Stekt oxnjure

Feta och vackra oxnjurar skäras uti skifvor af en slants tjocklek.
Dessa skifvor vältras uti hvetemjöl och öfverströs med salt och peppar.
En stekpanna sättes på elden och deruti lägges ett stycke smör att bryna, njurskifvorna ditläggas att steka vackert bruna, men ej för länge, ty då blifva de hårda. Njurarne läggas upp och uti smöret lägges i skifvor skuren rödlök att fräsa. Man späder det med kokande vatten och uppvisar det så att det blifver en god sås. Njuren lägges uti såsen, att endast uppkoka. Denna rätt ätes till brun potatis. Man kan äfven begagna den till smörgåsbordet.

 

Socker-kringlor

Fyra hårdkokta äggulor utgnides mycket väl med 4 råa gulor en i sender och deruti arbetas 1 ½ hekto hvitt socker, matskedar skirdt smör, rifven skal af en citron och 3 hekto godt hvetemjöl. Degen arbetas väl tillsamman och rullas uti grift socker och deraf formas små kringlor i hvad fason man  sjelf vill. De sättas på smorda plåtar in uti en ugn som ej är för varm.

Recepten är hämtade ur boken Kokbok av Johanna Lindström, 1905. Johanna var kokerska hos familjen Wallberg som drev Slottsmöllans industrier. Kokboken blev mycket populär och gavs ut i tre upplagor. Fösta utgåvan kom 1876.