Vår konstiga kalender

Vi är nog rätt vana vid vår kalender. Efter augusti kommer september. Följt av oktober, november och december. Inget konstigt, säger vi. Så har det ju alltid varit. Året börjar med januari. Som vanligt. Men, vänta lite? Vad är det vi säger? Vad är det egentligen just orden betyder? Vad betyder septem, octo, novem och decem? Jo, det är de latinska eller romerska orden för siffrorna sju, åtta, nio och tio. Men månaderna som bär deras namn, är månaderna nio, tio, elva och tolv. Hur kan detta komma sig?

Jo. Vår kalender skapades en gång under antiken i Rom, det väldiga medelhavsimperiet. Namnen på månaderna sattes efter gudar som Mars, Jupiter, Maius, Janus, Februus och Juno eller deras egna kejsare Julius Caesar och Augustus. Om det var fantasin som tog slut sedan är svårt att veta, men månaderna därefter fick helt enkelt namn efter siffror.

Från första början inleddes året med guden Mars månad, och räknar vi efter, så kommer då  september som just den sjunde månaden, och plötsligt stämmer namnen med i vilken ordning månaderna infaller. Men år 153 före vår tideräkning beslutade politikerna i Rom, att årets start skulle flyttas till första januari. Varför? Vissa menar att det har att göra med när politikerna skulle starta sitt ämbete. Andra har menat, att det berodde på att man ville ha in årets skatt tidigare. Men namnen på månaderna behöll man. Nu kanske ni också förstår varför februari har minst antal dagar, 28 stycken? Jo, det var ju årets sista månad, och februari fick hålla tillgodo med så många dagar som fanns kvar av de 365 dagarna efter att de andra månaderna  fick 30 eller 31 vardera. Nog är vår kalender rätt konstig, alltid!

september 2015