Demokrati är ett grekiskt ord som enklast översätts folkstyre. Det är alltså en beteckning för ett land där styret, makten tillsätts av de personer som är boende i och medborgare i ett land. Det finns flera varianter på demokrati; den kan vara direkt, då medborgarna utan mellanhänder beslutar om frågorna, eller representativ, då medborgarna väljer vem eller vilka som skall sköta styrandet.
Sverige blev demokrati efter en rätt lång process, där till en början ganska få personer fick vara med och rösta. Den makt som kungen under lång tid hade, minskades och fördes över till ett parlament; riksdagen. År 1909 fick Sverige en ny lag som gav alla män rösträtt, och 1918 ändrades lagen så den också gällde kvinnor. Nå, nu är det inte så att alla i Sverige har rätt att rösta i valet. Man måste fortfarande vara fyllda 18 år senast valdagen, och man måste vara svensk medborgare för att kunna väljas och välja till riksdagen.
Att man har en demokrati är ingen garanti för att besluten som tas är bra, snälla eller hjälper alla som bor här. Det är majoriteten som beslutar. För att besluten skall bli så bra som möjligt är det viktigt att folket i landet har tillgång till information och kan sätta sig in i konsekvenserna av besluten. Att alla barn får gå i skolan är ett sätt att göra detta. Att beslut och utredningar är offentliga, öppna är ett annat. Medborgarna skall alltså ha tillgång till vad de styrande håller på med. För att ingen grupp eller person i landet skall känna att just deras idéer missats, skall man också ha yttrandefrihet, mötesfrihet och rätt att bilda ett eget parti.
Demokrati är inget enkelt. Den brittiske premiärministern Winston Churchill (död 1965) skall en gång ha sagt att ”demokrati är den sämsta statsformen, om man bortser från alla de andra”. Demokrati är ett krävande sätt att styra ett land och ibland hörs röster som säger att det vore enklare om en person åtar sig att sköta styret, det vill säga en diktatur.
Hur vill vi ha det i framtiden? Vill vi vara med och bestämma? I så fall är det bäst att vi är med och röstar. Är med och lär om hur besluten tas, och om hur de påverkar vårt dagliga liv. För tittar vi på historien, så finns det massor av andra sätt att sköta ett land och folket som bor här. Vill vi ha kvar vår demokrati, så måste vi vara med och arbeta!
Extraval och politisk oro, hösten 2014
Plötsligt fylls media av svarta rubriker. Politisk instabilitet och kanske till och med nyval till riksdagen? Hänger man med i den internationella politiken, så är det inte ovanligt, men i Sverige? Nej, då är vi mer vana vid att en regering sitter sina fyra år vid makten, om inte mer. Men tittar vi bakåt, så är det inte helt unikt. Senast 1978 drabbades den sittande borgerliga regeringen med Centern, Moderaterna och Folkpartiet av interna konflikter om framför allt kärnkraftsfrågan och lämnade in sin avskedsansökan. Vid detta tillfälle fick Folkpartiet under ledning av partiledaren Ola Ullsten uppdrag att sköta landet med en minoritetsregering (en regering som hade stöd av färre än hälften av riksdagens ledamöter, något som är ganska vanligt i Sverige), och gjorde så fram till det ordinarie valet 1979. Senaste gången landet gick till extra insatt val var år 1958, då den sittande regeringen med Socialdemokraterna och Centerpartiet inte kunnat enas i pensionsfrågan, och lämnat in sin avskedsansökan.
Men också åren 1887 och 1914 avgick de sittande regeringarna och de röstberättigade i landet fick pallra sig till vallokalerna ännu en gång. Hur kommer det att bli denna gång? Löser den sittande regeringen sin budget, eller krävs det att väljarna tar nya tag i mars 2015? Detta återstår att se, men första gången är det inte i Sverige som väljarna och politikerna får jobba extra.
Det finns andra länder där regeringarna kan utlysa nyval där valet leder till en ny riksdag som sedan får sitta en ny mandatperiod (som i Sverige är 4 år). I Sverige har man istället ”extra val”, och riksdagen man får vid ett sådant val, sitter fram till nästa ordinarie val, oavsett när under perioden den väljs. Blir det extra val i Sverige i mars 2015, sitter denna riksdag fram till nästa ordinarie val i september 2018.