Det framtagna pedagogiska materialet är speciellt anpassat för skolundervisningen om lokalhistoria. Materialet ger ett brett underlag för elever och lärare, och bygger direkt på målen i läroplanen. Nedan visar vi hur sidan knyter an till läroplanens grundstenar.

Grundmålsättning
Elevernas ska utveckla en förståelse för människors olika levnadsvillkor, kunna förstå historiska sammanhang och hur historieskrivningen påverkar våra perspektiv (Lgr 2011:172).
Skapa ett övergripande medvetande om Halmstadbygdens utveckling från bondesamhälle till modern stad (Lgr2011:173).
Etablera grundkunskaper om vedertagna historiska begrepp (Lgr2011:173).

Problematisering och teman som genomsyrar materialet
Resurser, infrastruktur, försörjning, fördelning
Råvaror, förädling, hantverk, kunskapsutbyte, handel (ex. marknad, sjöfart, skrå, migration)
Socialvård, sjukdom, hälsa, hygien
Moraluppfattning (religion, fängelse, brott och straff), barndom, äldreomsorg
Förströelse, samliv

Teman med fördjupat fokus
Teknisk utveckling
Vad är teknisk utveckling? Hur eller varför? Studiematerialet återspeglar den tekniska utvecklingens påverkan på staden och livsföringen och förutsättningarna för denna i Halmstad. Närhet till kontinenten, kust, hav och kringbygden till staden. Konsekvenser för naturen, lösningar då/nu, transporternas utveckling. Industrialisering och bostäder (Wallbergs, Eleiko, Malcus, Nordiska filt).

Konflikter, obalans, krig
Hallands geografiska belägenhet och Halmstads territoriella avgränsning politiskt och ekonomiskt i förhållande till dess grannar. På vilken nivå definieras tillhörigheten i bland annat krig och ekonomiska konflikter? Är Halmstad kanske mer beroende av sina svenska grannar i Småland än sina danska landsmän på Själland i vissa avseenden? Hur ställer sig befolkningen till detta och varför? Gränsfred, försvenskning, soldater och fästning.

Att vara gammal och ung förr och nu
Barnarbete, fattighus, utbildning och sjukdomar, omsorg om äldre. Hur såg man på sin framtid och sina föräldrar? Vad väntade när man blev vuxen, och när var man vuxen?

Synen på rättigheter eller jämlikhet
Ålder, kön, religion, ras, civilstånd, samhällsklass och yrke, regionalt ursprung, utseende, hälsa, drömmar och framtid. Vad fick man inte göra, och vad måste man göra? Vad skilde mellan två personer i samhället?

Ljud, lukt, syn
Hästar, kor, höns, får, getter, grisar på stan. Avsaknad av vattenklosetter, renhållningsarbetare, dåliga avloppssystem. Vattenförsörjning via brunnar och vattenledning. Hur luktar deras tid? Döda djur och tjära, rökt kött och fisk, stadsbrand och 1300 soldater, frukt och grönsaker, skorstensrök och föroreningar. Det kunde lukta både åligt och gott beroende på vilken meterruta man rörde sig i och vilka minnen man hade till doften. Ljud av krig, kreatur i stallen, rivning av innerstaden, knarrande båtar och brödbak.

Vad tar eleverna med sig hem?
www.halmstadshistoria.se tillhandahåller ett flexibelt läromedel i form av texter om staden och dess integrerade omgivning från ett flertal perspektiv och miljöer genom historien, från 1271 fram till 1971. Det ger eleverna redskap att koda av skillnader och likheter mellan deras egen livssituation och historiska förhållanden. För att kunna fördjupa de tankegångar som väcks kompletteras de berättande texterna med faktarutor, databassök, fotografier och tips om källor och litteratur.

Genom att undersöka det historiska samhället med berättande personer i fokus, byggs ett helhetsperspektiv som stärker förståelse och respekt för såväl individen som den omgivningen man vistades i.

”Förståelse för det historiska perspektivet ger insikt i beroendeförhållanden i dagens samhälle. Idag har vi sällan eller aldrig ett personligt förhållande till de personer som tillverkar de saker vi dagligen är beroende av. För tusen år sedan fanns troligen samtliga i den egna umgängeskretsen. Hur många elever har träffat tillverkaren av deras Nikeskor? Varje gång man behövde en tjänst eller produkt förr, fick man en anledning till ett socialt möte med en människa; ett tillfälle att knyta en kontakt eller bygga en vänskap […] Hur är det idag? Är det samma person som levererar produkterna som producerar dem? Bor de i samma kvarter som du? Hur skapar vi relationer idag? Internet? Är Facebook ett nytt sätt att försöka skapa sociala samband? Skulle vi behöva skapa nya sätt att knyta an till våra grannar?” /Ur Hallands Konstmuseums arbetsmaterial till www.halmstadshistoria.se

Äkta Människor?
Erik, Anna, Jöns och de andra som berättar i våra texter är påhittade karaktärer, hur mycket sanning som än ryms i deras ord. Däremot berättar de om flera historiska personer från när och fjärran; Valdemar III, Petrus de Dacia, Kristina av Stommeln, Pehr Rådman, Fredrik II, Erik XIV, Kristian IV, Hans van Stenwinkel, Klara Johansson och alla de andra har verkligen levt och finns att hitta i källmaterialet. Att hitta enskilda personer i källorna och få reda på vad de tänkte och gjorde är vanligtvis svårt. Det kan fungera för drottningar och författare, för präster och munkar, det vill säga de som själva kan skriva, eller gör så mycket väsen av sig så att någon annan vill skriva om dem. Men för torparna och soldaterna, de spetälska tiggarna och andra medborgare i Hallands historia, kan vi vara glada om vi hittar uppgifter om deras födelse och död, och kanske vad de betalade i skatt. Källorna till vår historia är ojämnt fördelade över befolkningen.